Hej,

Är det någon som har erfarenhet av Delta 100 med Kodaks framkallare XTOL? Jag är intresserad av utgångstider för filmkalibrering. Speciellt tider för utspädning 1+1 intresserar mig, både för kino och 120 film.

-- Anders Blomqvist (anders.blomqvist@bigfoot.com), December 22, 1999

Answers

Jag har inte själv erfarenhet av denna film-framkallarkombination, men framkallningstider för olika kombinationer kan hittas på:

Film Development Time Charts och DigitalTruth Photo Source

-- AFK:s moderator (amatorfotografklubben@bigfoot.com), December 06, 1999.

Hej! Jag har också inspirerad av en artikel i senaste View Camera Magazine, http://www.viewcamera.com börjat fundera på alternativa framkallningsmetoder. Jag använder Ilford 400 Delta som bladfilm 9x12 och framkallar i Ilfotec HC för vilket jag också kalibrerat exponerings- och framkallningsprocesserna. Jag är intresserad av någon metod för att höja de lokala kontrasten i högdagrarna. Författaren till artikeln jag nämnde var själv Pyro-fantast. Efter att ha studerat en del webbsidor i ämnet kom jag till att XTOL kanske är grejen. Du har säkert redan besökt http://www.kodak.com/cluster/global/en/professional/support/techPubs/j 109/j109.shtml#669114 där man hittar en del info om XTOL. Jag hoppas att någon som provat XTOL tar upp tråden. Martin

-- Martin Glader (martin.glader@kolumbus.fi), December 07, 1999.

Jag föreslår att testningen av XTOL tas upp på avancerade svart-vita kursen: det är trevligare att göra det tillsammans så slipper man några misstag. Andrej Parland

-- (parland@sci.fi), December 14, 1999.

Hej!

Det är en bra ide att diskutera olika filmframkallare i svartvita cirkeln. Sen är det ju ändå så, att var och en måste göra sina egna kalibreringar för att bestämma "rätt" EI och framkallningstider för den egna processen. Antagligen kommer jag att göra det ganska snart för Ilford 400 Delta. Anledningen till mitt intresse är att jag är rätt mycket vinterfotograf och har förhoppningar om att XTOL skall ge bättre lokal kontrast i högdagrarna. Få se.

Martin

-- Martin Glader (martin.glader@kolumbus.fi), December 15, 1999.

Förlåt tryckfelet. Jag menade naturligtvis svart-vita kursen. Fast vem vet. Det kanske också skulle passa cirkeln. Martin

-- Martin Glader (martin.glader@kolumbus.fi), December 15, 1999.

Hmm, jag skrev kursen men menade cirkeln... ;-) andrej

-- andrej (parland@sci.fi), December 17, 1999.

Hej! Jag vet inte om ni fick adressen till Kodak att fungera. Här är i alla fall en som fungerar: http://www.kodak.com/global/en/professional/support/techPubs/j109/j109.shtml. Mysig XTOL-kalibrering och god lördagsafton önskar Martin

-- Martin Glader (martin.glader@kolumbus.fi), December 17, 1999.

XTOL tycks vara en het grej. Det pågår hela tiden en XTOL-diskussion i newsgruppen rec.photo.darkroom som åtminstone news.eunet.fi tillhandahåller. Kring fredag-lördag var det en grej om problem när man blandar framkallaren som är värd att notera. Dvs. "stirred but not shaken" (James Bond). Martin

-- Martin Glader (martin.glader@kolumbus.fi), December 20, 1999.

Intressant med det där "stirred but not shaken". Kodak hade problem med någon sats i början, där paket A hade läckt och kemikalierna därför åldrats. Om paket A är en hård klump, eller framkallaren är gul i stället för klar efter att den blandats, så ska man inte använda den (se diskussionen Medium Format Digest: One Thread för mera info).

-- Anders Blomqvist (anders.blomqvist@bigfoot.com), December 23, 1999.

Jag har nu framkallat några filmer med XTOL, med följande resultat:

- XTOL var lätt att blanda, speciellt i jämförelse med D-76

- Framkallningstiderna för 35 mm och 120 film verkar vara de samma

- Största överraskningen var att XTOL verkar ge hög filmkänslighet, i mitt fall 200 ISO vid en nettodensitet om 0,1 vid zon I (-4 EV)!

- Den höga filmkänsligheten gjorde att mina första testfilmer hade en lägsta densitet över 0,2 -> i framtiden startar jag alla filmtest redan vid zon 0 eller tidigare

- De två första filmerna exponerade jag från ett litet batteridrivet ljusbord -> jag trodde först det hade inverkat på ljusmätningen. Nu har jag exponerat och framkallat Delta 100 vid tre olika tillfällen, och samtliga gånger kommit fram till samma filmkänslighet 200 ISO för en 100 ISOs film! En av exponeringarna skedde från ett ljusbord, en utomhus i skuggan en solig dag, en inomhus en halvmulen dag. Mätningen skedde från ljusbordet, från grå fotoväska respektive vit vägg.

- Jag har använt tre olika kameror: Nikon FE2, Nikon F-801s och Bronica GS-1 (6x7 cm) och antingen mätt eller kollat exponeringen med en Pentax Digital Spotmeter. Exponeringstiderna har varit mellan 1 s (zon X) och 1/1000 s (zon 0)

- Nikon FE2 är nu på service, för det visade sig att alla tider snabbare än 1/500 s i själva verket motsvarade 1/500 s. FE2:n var köpt begagnad i Singapore för en rimlig summa, och kamerareparatören trodde han skulle få den i skick genom upputsning och justering, så det var ingen större förlust. När jag köpte den kollade jag naturligtvis de längre tiderna genom att lyssna på dem, men tiderna snabbare än en 1/500 s är svåra att bedöma med hörseln. Jag tog också en testfilm, men tydligen undvek jag de snabbaste tiderna.

- Jag har själv svårt att tro på filmkänsligheten, men eftersom jag den senaste gången var ytterst omsorgsfull och har upprepat testen både med kino- och rullfilm i tre olika kameror så måste jag väl småningom accepera en så pass hög känslighet.

- Jag har ockse testat HP5 Plus i Bronican och kommit fram till ett EI på 640 ISO. Det testet ska jag upprepa en gång till med en annan kamera, eftersom jag ännu inte har tillräckligt att jämföra med.

Efter HP5 Nikon testet återkommer jag. Under tiden är jag tacksam om andra XTOL användare som kalibrerat filmer rapporterar om sina resultat. Synpunkter på eventuella systemfel jag gjort mottas också gärna. Jag har i tiderna använt D-76, och kommit fram till rimligare filmkänsligheter på 250 ISO för HP5 och 100 ISO för FP4. Jag har läst och hört att XTOL kan ge högre filmkänslighet med bevarad finkornighet och skärpa och är mer än glad om det är så, men vill inte riktigt tro på det förrän andra bekräftat saken. Bifogat finns en graf med mätresultaten samt en tabell med ungefärliga framkallningstider (2 min. vätning av filmen, agitering 30 s + 3 svängningar / 30 s i Paterson dosa, 200 C).

Framkallning	[min:s]
N-1	10:00
N	11:00
N+1	14:00

-- Anders Blomqvist (anders.blomqvist@bigfoot.com), February 08, 2000.

KALIBRERING AV NEGATIVPROCESSEN MED XTOL 1:2

Det slabbas flitigt i mörkrummen. Även jag har sysslat med kalibrering av mina negativprocesser med XTOL med gott resultat. Jag har gjort alla mätningar med XTOL utspädd 1:2.

Följande förutsättningar förelåg:

• Film: Ilford 400 Delta 9x12 cm bladfilm
• Ljusmätare: Sekonic L-508 Zoom Master
• Ljusmätning som punktmätning mot en gråskiva utomhus
• Kamera: Wista SP
• Objektiv: Nikkor W 135 mm

Vid filmframkallningen har jag följt följande rutiner:

• Framkallning i 1 liters tank (med filmhållare för 6 st bladfilmer)
• Klockan startas när framkallaren börjar fyllas (påfyllning genom tratt tar c. 15 sek)
• Agitering (upp-och-ner vändning av tanken) till 1 min
• Därefter agitering 2 ggr per minut
• Vid T-30 sek töms framkallningsvätskan ut; tömningen tar c. 20 sek
• Vid T börjar påfyllningen av stoppbad
• Agitering 30 sek
• Fixering (Ilford Hypam 1+4) i 5 minuter
• Sköljning i rinnande vatten 10 min

Vid bestämmandet av exponeringsindex (EI) vid svartpunkten och framkallningstider vid vitpunkten har jag följt principerna i Lars Kjellberg: "Avancerad svartvit teknik". EI bestämdes vid exponering EV - 3½ och framkallningstiden vid EV + 3½ för normalframkallning och EV + 5 för minusframkallning (minus 1½). EI bestämdes för en svartpunktsdensitet D = 0,10 ... 0,12 över bas och slöja. Eftersom jag använder mig av en kondensorapparat vid förstoring var målsättningen att nå en densitetsskillnad mellan svartpunkt och vitpunkt på c 1,05.

Resultat:

• Bestämning av EI vid svartpunkten gav EI = 250 ISO vid D = 0,11
• Bestämningen av framkallningstiden för normalframkallning gav densitetsskillnaden 1,17 - 0,12 = 1,05 vid 12:00 min. Kodaks motsvaraande rekommenderade framkallningstid för TMAX 400 är 13 min.
• Bestämning av framkallningstiden för minusframkallning gav densitetsskillnaden 1,15 - 0,10 = 1,05 vid 10:00 min.

Slutresultatet är logiskt. Till min stora glädje fick jag exakt samma EI som för framkallning med IlfotecHC vilket gör att jag inte behöver besluta om framkallningsmetoden vid fotograferingen utan kan besluta det senare. Likaså är skillnaden i svartpunktsdensitet för normalframkallning och minusframkallning så liten att jag inte behöver korrigera (minska) EI för minusframkallning. Det är en stor fördel framförallt eftersom jag vid fotograferingsögonblicket då inte heller behöver besluta om jag skall framkalla enligt normal- eller minusframkallning. Liknande resultat har jag kommit till vid framkallning i IlfotecHC.

Martin

-- Martin Glader (martin.glader@kolumbus.fi), February 10, 2000.

Hej!

Betr. ditt inlägg "Anders Blomqvist (anders.blomqvist@bigfoot.com), February 08, 2000":

Det framgår inte om du använt XTOL outspädd eller om du spätt ut den. Själv har jag (av någon anledning som jag inte kan motivera speciellt bra) använt XTOL 1:2 (1 del XTOL + 2 delar vatten). Jag vet inte om utspädningen har betydelse för att bestämma EI. Antagligen inte, men vem vet. Om nån vet vilken inverkan utspädningen har skulle det vara intressant att höra. Åtminstone torde utspädningen påverka korningheten så att långsammare framkallning (åtminstone till en viss gräns) ger högre konturskärpa och finare korn.

Här några citat från Kodaks datablad:

• You may dilute KODAK XTOL Developer 1:1, 1:2, or 1:3 with water (developer : water) for one-shot processing. Dilution will provide slightly greater film speed, enhanced sharpness and shadow detail, and slightly enhanced grain.
  
  
• Most films yield about 1/3 stop more emulsion speed than other developers.
  
  
• Produces negatives with printing characteristics like those expected from other general-purpose developers

Martin

-- Martin Glader (martin.glader@kolumbus.fi), February 13, 2000.

Jag börjar småningom bli led på att framkalla testfilmer... Hur som helst, resultaten syns i grafen nedan. De två första filmerna har jag lämnat bort, eftersom de inte gjordes i dagsljus, utan från ett ljusbord med varierande belysning (batteridrivet).

Jag har hela tiden använt XTOL utspädd 1+1 - utspädd för att jag använder den som engångsframkallare, och 1+1 för att de rekommenderade framkallningstiderna för 1+2 är rätt långa.

Jag är nu nöjd med resultatet: för 35 mm film är mitt EI 100 och framkallningstid 8 min. Förhållandena är: XTOL 1+1, 20 °C, agitering 30 s + 3 svängningar / 30 s, förvätning 2 min. Jag skall ännu kolla vad min framkallningstid och EI för 120 film är - jag utgår naturligtvis från samma tid. Den här kalibreringen representerar N-1 för en förstoringsapparat av kondensortyp, vilket t.ex. Ansel Adams och vår egen Stig Gustafsson rekommenderar för rullfilm.

Jag har lärt mig följande saker under mina test:

• man behöver mycket tålamod, speciellt om man startar från framkallningsdata från datablad el. dyl.
• det är skäl att göra kalibreringen färdigt först med en kamera och filmtyp (35 mm/120)
• om kameran inte är i skick så märks det ibland under kalibreringen :-(
  [min FE2 är nu putsad, smord och i skick]
• om den första framkallningstiden är betydligt längre än den optimala, kan filmkänsligheten verka ovanligt hög. Tiden inverkar betydligt mera på svartpunkten än vad man låtit förstå i litteraturen (se grafen), men det kan förstås bero på att både Delta filmerna och XTOL representerar moderna material.
• XTOL verkar faktiskt ge något bättre känslighet än övriga framkallare (i det här fallet nominella ISO 100)

Jag har också framkallat några "färska" HP5 Plus filmer; resultaten finns att beskeda i grafen nedan. Jag har ännu inte kommit fram till den optimala framkallningstiden för N-1. Däremot verkar EI för N framkallning vara 400 (antagligen något lägre för N-1). Nästa framkallningstid jag ska pröva är 6 min., men jag har ingen färsk film hemma (endast ca 10 år gammal, infrusen HP5 Plus).

-- Anders Blomqvist (anders.blomqvist@bigfoot.com), February 22, 2000.

Nu har jag äntligen kalibrerat mina filmer färdigt, resultaten finns i tabellen nedan. Framkallningsparametrarna är: Paterson tank, XTOL 1+1 vid 20 0C, agitering 30 s + 3 sv. / 30 s, förvätning 2 min. Kalibreringen har siktat på N-1 för en kondensorapparat.

De här ska tas enbart som utgångspunkt för egen kalibrering, eftersom kamera, agitering, ljusmätare, etc. inverkar på slutresultatet. Värdena för N-1 är rätt exakta, de andra har jag interpolerat eller i vissa fall extrapolerat från de befintliga mätkurvorna.

Observera att framkallningstiderna är olika för 35 mm och 120 film, samt att framkallningstiden väsentligt inverkar på exponeringsindexet.

Film	Typ	N-1	N	N+1
		[EI / min:s]
Delta 100	35 mm	100 / 08:00	100 / 09:30	200 / 11:30
Delta 100	120	100 / 07:00	125 / 10:00	160 / 11:00
HP5 Plus	35 mm	320 / 07:00	400 / 08:30	500 / 11:00
HP5 Plus	120	400 / 08:30	800 / 11:30	#N/A

-- Anders Blomqvist (anders.blomqvist@bigfoot.com), March 03, 2000.

En kommentar till dina slutsatser: Du skriver att framkallningstiden väsentligt inverkar på exponeringsindexet.

Detta gäller framförallt för plus-framkallning (för de flesta filmer).

För minus-framkallning blir förändringen av EI betydligt mindre och oftast försumbar. Mina erfarenheter av Ilford Delta 400 planfilm 9x12 är att förändringen av EI vid minus-framkallning jämfört med normalframkallning är helt försumbar. Man kan också fråga sig vad man behöver plus-framkallning till. Jag kan inte se att den tillför negativet nån "information" på samma sätt som minus-framkallning för motiv med högt luminansomfång gör.

Det är dessutom så, att om zon III används som placeringszon (vilket jag oftast gör), så får man genom "låsning" av zon III ett "fel", dvs. förlängning av zonstegen vid plus-framkallning (som resulterar i en underexponering vid svartpunkten) och förkortning vid minus-framkallning (som resulterar i en överexponering vid svartpunkten) vilket ger en anledning att inte ändra EI jämfört med normalframkallning. Se Kjellberg: "Avancerad svartvitteknik" sid 226.

Martin

-- Martin Glader (martin.glader@kolumbus.fi), March 05, 2000.